En korrekt utförd fasadimpregnering med Stenimpregnering C2 reducerar det framtida underhållsbehovet signifikant genom att skydda fasaden mot fuktrelaterade skador. Dessutom sänks värmeflödet genom att fasaden blir torrare. Vidare förbättras inomhusmiljön och fasaden håller sig ren. Kortfattat: En behandling med Stenimpregnering C2 är en investering som återbetalar sig snabbt.
En korrekt utförd hydrofobering medför en rad fördelar som kommer att påverka fasaden och byggnaden under en mycket lång tid framöver. De älsta objekt vi har behandlat är nu närmare 30 år gamla och vid komtroll av dessa kan det konstateras att effekten inte avtagit.
Vatten främst i form av nederbörd, men också markfukt, är den absolut största orsakerna till skador på byggnader. Uppskattningar gjorda 2007 av SINTEF Byggforsk i Norge visar att 71% av alla byggskador är fuktrelaterade! Samtidigt lever vi i en tid med klimatförändringar som leder till ökad nederbörd och därmed ännu större fuktbelastning. En byggnad som är behandlad med Stenimpregnering C2 är mycket bättre rustad för att stå emot denna typ av fuktrelaterade skador.
Alla biologiska organismer behöver vatten för att leva. En fuktig fasad får därför mycket mer biologisk påväxt i form av alger och mossa.
I nederbörden finns det små smutspartiklar, tex. sot från bilavgaser. Dessa partiklar följer med vattnet in i fasaden och när vattnet dunstar blir sotet sedan kvar.
En fasadhydrofobering leder generellt sett till en minskad värmetransport genom fasaden med 10-20%. Hur stor den verkliga besparingen i uppvärmningskostnader blir varierar från byggnad till byggnad. Det beror på en mängd olika faktorer så som ventilation, takkonstruktion, fönster och så vidare. De besparingar som har noterats i verkiga fastigheter som behandlats med Stenimpregnering C2 ligger oftast runt 10-15% energibesparing.
För att förstå energibesparingen måste vi först konstatera att en fasad är alltid fuktigast i mitten. En till ytan torr fasad kan alltså vara mycket fuktig längre in! Mekanismen bakom detta är att när det regnar så sugs vattnet långt in i fasaden via kapillärsugning. När vatnet sedan torkar ut sker detta från ytan av fasaden via avdunstning. På så sätt blir vattnet i mitten av fasaden det som torkar ut allra sist.
Bilden till höger visar resultaten från ett experimenthus som uppfördes hos Statens Provningsanstalt (numer RISE) där fukthalt i fasaden har analyserats i fyra borrkärnor som delats i sex olika snitt. Proverna i mitten är de blötaste för den icke impregnerade fasaden. För den med Stenimpregnering C2 behandlade fasaden är fukthalten jämn rakt igenom hela väggen [Referens: Klingvall, 1999].
När värmeflödet genom fasaden på samma experimenthus uppmäts så ser man ett avsevärt lägre värmeflöde genom den impregnerade fasaden jämfört med den obehandlade. Anledningen är helt enkelt att fukten i den obehandlade fasaden leder värme bättre än luften i den behandlade fasaden.
En impregnerad fasad leder till bättre värmeekonomi eftersom: |
- En torr fasad leder värme mycket sämre än en fuktig. |
- När en fuktig fasad torkar åtgår värme, som stora delar av året kommer inifrån. |
Bakgrund: Vid Ellos AB i Borås impregnerades en sektion av en höglagervägg 1994. Den aktuella sektionen är 6 m bred och 14 m hög och består av liggande lättbetongblock. Väggen målades med en diffusionsöppen färg när byggnaden uppfördes 1986. Vissa skador i form av sprickor, avflagnande färg och ytskikt i lättbetongens ytskikt förekom, förmodligen på grund av frostsprängning till följd av fukt i väggen. Under de fuktiga perioderna på året kunde kan man se att den impregnerade sektionen inte mörknar som de omgivande sektionerna. Impregneringen gjordes utanpå färgen så därför har små provbitar tagits ur väggen för att kontrollera inträngningsdjupet. Det visade sig att impregneringen trängt igenom färgen och nått ungefär samma djup som i en provbit som tagits från ett skadat område utan färg.
Utförande: Två värmeflödesmätare monterades på insidan i mitten på en impregnerad respektive oimpregnerad sektion. Mätningarna utfördes sent på våren då skillnaden mellan ute och innetemperatur inte var så stor, samtidigt som solen värmde väggen en del dagar. Detta fick till följd att dessa mätningar inte visar så stor skillnad. Man kan dock tydligt se att värmeflödet är mindre i den impregnerade delen [Referens: Klingvall, 1999]. Skillnaden mellan impregnerat och oimpregnerat skulle vara mycket större en dag då skillnaden i inomhus- och utomhustemperatur varit större.
En fuktskadad fasad leder inte bara till problem på utsidan, ett större problem är ofta inomhusmiljön och de negativa hälsoeffekter fukt och mögel medför. Risken för luftvägsinfektioner och besvär i luftvägarna, som hosta och väsande andning ökar. Personer som har astma eller allergier är särskilt känsliga och påverkas negativt, men även personer utan allergi kan påverkas i byggnader med fuktskador. Enligt WHO ger fuktskador i bostäder också ökad risk att insjukna i astma, framför allt för barn. WHO har tagit fram publikationen Dampness and Mould som innehåller riktlinjer för inomhusmiljö samt information om hur fukt och mögel påverkar luftkvaliteten och vilka risker för hälsan det innebär. Även Folkhälsomyndigheten har publicerat allmänna råd om fukt och mikroorganismer i FoHMFS 2014:14.
Idag finns otillräcklig kunskap om exakt vilka ämnen som orsakar hälsoeffekterna och hur mekanismerna ser ut. En rad olika ämnen förekommer rikligt i fuktiga byggnader, till exempel mikrobiologiska faktorer som mögel och bakterier, allergener från husdammskvalster och flyktiga ämnen från kemiska eller mikrobiologiska processer. Det är klarlagt att det rör sig om många olika mekanismer för påverkan och att såväl aktuella fuktskador som tidigare uttorkade fuktskador kan ha betydelse. Mikroorganismer från fuktiga byggnader förefaller ha inflammatoriska och toxiska effekter och försämra immunförsvaret.
Fuktskador och mögelväxt i bostäder och offentliga lokaler som skolor och förskolor är i många fall svårt att upptäcka och åtgärda. Med det förändrade klimatet ökar också risken för fuktskador. Genom att behandla en byggnad med Stenimpregnering C2 minimerar man risken att inträngande fukt utifrån påverkar inomhusmiljön negativt. Fasaden håller sig torr samtidigt som den är diffusionsöppen och därmed låter vattenånga från insidan fritt passera ut genom fasaden.
Ett objekt som är behandlat med Stenimpregnering C2 håller sig både torr och ren. Den håller sig renare än en obehandlad fasad eftersom smuts som kommer med regnvatten inte kommer att tränga in i fasaden och lämnar kvar smutspartiklar inne i väggen som kan missfärga den. När det regnar sköljs den impregnerade väggen av och smuts på ytan följer med. En impregnerad fasad ser därför renare och ljusare ut. Särskilt tydligt blir detta på ljus kalksandsten och gult lertegel.
Problemen med biologisk påväxt i form av alger, mossa och mögel kommer också att minimeras eftersom en torr fasad är en mycket mer ogästvänlig plats för biologiska organismer än en fuktig. Överlag så komer fasaden att hålla sig fråschare längre än om den inte behandlats.
Den uttorkning som sker av fasaden efter impregneringen kommer också vara positiv för inomhusmiljön, värmeekonomin samt minimera det framtida renoveringsbehovet orsakat av fuktskador.
OM OSS
Nordisk Stenimpregnering AB startade sin verksamhet i Borås 1990. Under 25 års tid utvecklade NSIAB en stark portfölj med produkter med fokus på att skydda fasader mot fukt och fuktrelaterade skador. År 2005 knöts första kontakten mellan NSIAB och Leckner KemiKonsult och den ökade sedan successivt. När NSIAB avslutade sin verksamhet 2017 tog Leckner KemiKonsult över utveckling, tillverkning och försäljning av produkterna.