Fasad- och stenimpregnering

En korrekt utförd fasadimpregnering med Stenimpregnering C2 reducerar det framtida underhållsbehovet signifikant genom att skydda fasaden mot fuktrelaterade skador. Dessutom sänks värmeflödet genom att fasaden blir torrare. Vidare förbättras inomhusmiljön och fasaden håller sig ren. Kortfattat: En behandling med Stenimpregnering C2 är en investering som återbetalar sig snabbt.

Fyra fördelar med Stenimpregnering C2 behandling:

En korrekt utförd hydrofobering medför en rad fördelar som kommer att påverka fasaden och byggnaden under en mycket lång tid framöver. De älsta objekt vi har behandlat är nu närmare 30 år gamla och vid komtroll av dessa kan det konstateras att effekten inte avtagit.

Reducera skador

Den främsta orsaken till skador på fasader är vatten. Kan du hålla vattnet borta kan du även slippa skadorna det för med sig.

Vanliga skador »

Lägre energiförbrukning

En med Stenimpregnering C2 hydrofoberad fasad har ett lägre värmeflöde och en jämn låg fukthalt vilket i normalfallet leder till en energibesparing runt 10-15%.

Energibesparing »

God inomhusmiljö

En fuktig fasad kan också leda till fukt- och mögelskador inne i fastigheten. En med Stenimpregnering C2 behandlad fasad släpper inte in fukt utifråm men låter fortfarande fasaden andas - Goretex för fasader!

Inomhusmiljö »

Ren och torr fasad

En fasad som inte absorberar vatten drar heller inte åt sig smuts. En torr fasad är heller ingen plats där biologisk påväxt trivs eller där det finns missprydande saltutfällningar

Utseende »

Reducera vanligt förekommande fasadskador

Vatten främst i form av nederbörd, men också markfukt, är den absolut största orsakerna till skador på byggnader. Uppskattningar gjorda 2007 av SINTEF Byggforsk i Norge visar att 71% av alla byggskador är fuktrelaterade! Samtidigt lever vi i en tid med klimatförändringar som leder till ökad nederbörd och därmed ännu större fuktbelastning. En byggnad som är behandlad med Stenimpregnering C2 är mycket bättre rustad för att stå emot denna typ av fuktrelaterade skador.


Frostsprägning
Fukt som tränger in i fasaden fryser och expanderar när det fryser på. Vattnet expanderar och spränger tegelstenen. Ljusa tegelsorter är mer utsatta för denna typ av skador jämfört med traditionella röda hårdbrända tegelsorter.

Alger

Alla biologiska organismer behöver vatten för att leva. En fuktig fasad får därför mycket mer biologisk påväxt i form av alger och mossa.

 


Saltutfällning
När vatten absorberas av fogen kapilärsugs fukten långt in i murverket. En liten del av bindemedlet löser sig i vattnet och transporteras till ytan där vattnet dunstar men bindemedlet blir kvar i form av en utfällning.

Cementbruk
Om en tegelfasad inkorrekt lagas med ett hårt cementbruk leder detta ofta till skador på tegelstenen. Skadorna leder i sin tur till att vatten läcker in och ännu fler fuktrelaterade följdskador uppstår.


Korrosionssprängning
Med tiden karbonatiseras betong och pH inne i betongen sjunker. Fukt kan då attackera armeringsjärnen som börjar korrodera. Då järnoxid (rost) har en större volym än järn skapas spänningar och betongen spricker.

Smuts

I nederbörden finns det små smutspartiklar, tex. sot från bilavgaser. Dessa partiklar följer med vattnet in i fasaden och när vattnet dunstar blir sotet sedan kvar.

 


Saltutfällning
Även stenmurar kan drabbas av utfällning. I detta fall är det markfukt från baksidan som tränger in i fogen och löser upp kalciumkarbonaten, transporterar den till ytan där vatten avdunstar och lämnar en utfällning.

Cementputs
Ett felaktigt materialval, i detta fall en cementputs på en gamal byggnad leder ofta till sprickbildningar, skador och släpp. Dessa skador ger vattnet fritt fram att tränga in och orsaka ytterligare följdskador.


Plastfärg
En fasad målad med diffusions-stängd plastfärg som effektivt stänger inne fukt. Skadorna börjar i nederkant där den instängds fukten ansamlas.

Mossa
Mossa trivs i fuktiga miljöer och hör inte hemma på fasader, men om fukthalten är hög kan detta trots allt ske. På en torr fasad trivs inte biologisk påväxt som mossa och alger.

Plastfärg
Ytterligare ett exempel på vad ett felaktigt materialval kan leda till. En plastfärg på en källarvägg stänger inne markfukten.

Inomhusmiljö
En fuktig fasad kan i sin tur leda till röt- och mögelskador som kan leda till en påverkan på inomhusmiljön. Bilden visar insidan på tredje våningen i en sekelskiftesfasad i centrala Göteborg.

Energiförbrukningen reducerad med 10-20%

En fasadhydrofobering leder generellt sett till en minskad värmetransport genom fasaden med 10-20%. Hur stor den verkliga besparingen i uppvärmningskostnader blir varierar från byggnad till byggnad. Det beror på en mängd olika faktorer så som ventilation, takkonstruktion, fönster och så vidare. De besparingar som har noterats i verkiga fastigheter som behandlats med Stenimpregnering C2 ligger oftast runt 10-15% energibesparing.

För att förstå energibesparingen måste vi först konstatera att en fasad är alltid fuktigast i mitten. En till ytan torr fasad kan alltså vara mycket fuktig längre in! Mekanismen bakom detta är att när det regnar så sugs vattnet långt in i fasaden via kapillärsugning. När vatnet sedan torkar ut sker detta från ytan av fasaden via avdunstning. På så sätt blir vattnet i mitten av fasaden det som torkar ut allra sist.

Bilden till höger visar resultaten från ett experimenthus som uppfördes hos Statens Provningsanstalt (numer RISE) där fukthalt i fasaden har analyserats i fyra borrkärnor som delats i sex olika snitt. Proverna i mitten är de blötaste för den icke impregnerade fasaden. För den med Stenimpregnering C2 behandlade fasaden är fukthalten jämn rakt igenom hela väggen [Referens: Klingvall, 1999].

När värmeflödet genom fasaden på samma experimenthus uppmäts så ser man ett avsevärt lägre värmeflöde genom den impregnerade fasaden jämfört med den obehandlade. Anledningen är helt enkelt att fukten i den obehandlade fasaden leder värme bättre än luften i den behandlade fasaden.

En impregnerad fasad leder till bättre värmeekonomi eftersom:
- En torr fasad leder värme mycket sämre än en fuktig.
- När en fuktig fasad torkar åtgår värme, som stora delar av året kommer inifrån.

 




Ett exempel från verkligheten:

Bakgrund: Vid Ellos AB i Borås impregnerades en sektion av en höglagervägg 1994. Den aktuella sektionen är 6 m bred och 14 m hög och består av liggande lättbetongblock. Väggen målades med en diffusionsöppen färg när byggnaden uppfördes 1986. Vissa skador i form av sprickor, avflagnande färg och ytskikt i lättbetongens ytskikt förekom, förmodligen på grund av frostsprängning till följd av fukt i väggen. Under de fuktiga perioderna på året kunde kan man se att den impregnerade sektionen inte mörknar som de omgivande sektionerna. Impregneringen gjordes utanpå färgen så därför har små provbitar tagits ur väggen för att kontrollera inträngningsdjupet. Det visade sig att impregneringen trängt igenom färgen och nått ungefär samma djup som i en provbit som tagits från ett skadat område utan färg.

Utförande: Två värmeflödesmätare monterades på insidan i mitten på en impregnerad respektive oimpregnerad sektion. Mätningarna utfördes sent på våren då skillnaden mellan ute och innetemperatur inte var så stor, samtidigt som solen värmde väggen en del dagar. Detta fick till följd att dessa mätningar inte visar så stor skillnad. Man kan dock tydligt se att värmeflödet är mindre i den impregnerade delen [Referens: Klingvall, 1999]. Skillnaden mellan impregnerat och oimpregnerat skulle vara mycket större en dag då skillnaden i inomhus- och utomhustemperatur varit större.

 





God inomhusmiljö

En fuktskadad fasad leder inte bara till problem på utsidan, ett större problem är ofta inomhusmiljön och de negativa hälsoeffekter fukt och mögel medför. Risken för luftvägsinfektioner och besvär i  luftvägarna, som hosta och väsande andning ökar. Personer som har astma eller allergier är särskilt känsliga och påverkas negativt, men även personer utan allergi kan påverkas i byggnader med fuktskador. Enligt WHO ger fuktskador i bostäder också ökad risk att insjukna i astma, framför allt för barn. WHO har tagit fram publikationen Dampness and Mould som innehåller riktlinjer för inomhusmiljö samt information om hur fukt och mögel påverkar luftkvaliteten och vilka risker för hälsan det innebär. Även Folkhälsomyndigheten har publicerat allmänna råd om fukt och mikroorganismer i FoHMFS 2014:14.

Idag finns otillräcklig kunskap om exakt vilka ämnen som orsakar hälsoeffekterna och hur mekanismerna ser ut. En rad olika ämnen förekommer rikligt i fuktiga byggnader, till exempel mikrobiologiska faktorer som mögel och bakterier, allergener från husdammskvalster och flyktiga ämnen från kemiska eller mikrobiologiska processer. Det är klarlagt att det rör sig om många olika mekanismer för påverkan och att såväl aktuella fuktskador som tidigare uttorkade fuktskador kan ha betydelse. Mikroorganismer från fuktiga byggnader förefaller ha inflammatoriska och toxiska effekter och försämra immunförsvaret.

Fuktskador och mögelväxt i bostäder och offentliga lokaler som skolor och förskolor är i många fall svårt att upptäcka och åtgärda. Med det förändrade klimatet ökar också risken för fuktskador. Genom att behandla en byggnad med Stenimpregnering C2 minimerar man risken att inträngande fukt utifrån påverkar inomhusmiljön negativt. Fasaden håller sig torr samtidigt som den är diffusionsöppen och därmed låter vattenånga från insidan fritt passera ut genom fasaden.


Mögel i bostad
Insidan på fasaden i en sekelskiftesfastighet. Bilden är tagen på andra våningen i ett läge som är utsatt för vind och slagregn. Tydliga fuktskador och trolig mögelpåväxt synlig bakom tapeten.

Mögel i skola
Insidan på fasaden i en biologisal. Slagregn i kombination med en dålig tegelfog samt en dålig anslutning vid taket ledde till en vattenmättad fasad och mögelpåväxt inne i klassrummet.

Offentlig byggnad
Gamla urlakade fogar samt oåtgärdade skador leder till saltutfällning samt att puts och färg släpper på insidan av fasaden.

Torr och ren fasad

Ett objekt som är behandlat med Stenimpregnering C2 håller sig både torr och ren. Den håller sig renare än en obehandlad fasad eftersom smuts som kommer med regnvatten inte kommer att tränga in i fasaden och lämnar kvar smutspartiklar inne i väggen som kan missfärga den. När det regnar sköljs den impregnerade väggen av och smuts på ytan följer med. En impregnerad fasad ser därför renare och ljusare ut. Särskilt tydligt blir detta på ljus kalksandsten och gult lertegel.

Problemen med biologisk påväxt i form av alger, mossa och mögel kommer också att minimeras eftersom en torr fasad är en mycket mer ogästvänlig plats för biologiska organismer än en fuktig. Överlag så komer fasaden att hålla sig fråschare längre än om den inte behandlats.

Den uttorkning som sker av fasaden efter impregneringen kommer också vara positiv för inomhusmiljön, värmeekonomin samt minimera det framtida renoveringsbehovet orsakat av fuktskador.



OM OSS

Nordisk Stenimpregnering AB startade sin verksamhet i Borås 1990. Under 25 års tid utvecklade NSIAB en stark portfölj med produkter med fokus på att skydda fasader mot fukt och fuktrelaterade skador. År 2005 knöts första kontakten mellan NSIAB och Leckner KemiKonsult och den ökade sedan successivt. När NSIAB avslutade sin verksamhet 2017 tog Leckner KemiKonsult över utveckling, tillverkning och försäljning av produkterna.


Leckner KemiKONSULT AB

Hejderidaregatan 14
41319 Göteborg

Tel: 0732-511514
Mail: info@kemikonsult.se

Kontakta oss »